Den ekonomiska tillväxten i världen bromsar in och kan resultera i en synkroniserad lågkonjunktur.

I oktober förra året förutspådde Internationella valutafonden (IMF) att världsekonomin skulle växa med 4,9 % 2022. Efter nästan två år präglade av pandemin var det ett välkommet tecken på en gradvis återgång till normalitet.I sin halvårsrapport slog IMF några optimistiska toner och påpekade att medan pandemin fortsatte, så var den ekonomiska återhämtningen även om den var ojämn mellan regionerna.

Bara sex månader senare reviderade IMF sina förutsägelser: nej, stod det, i år kommer ekonomin bara att växa till 3,6%.Nedskärningen – 1,3 enheter mindre än tidigare prognostiserat och en av fondens största sedan början av seklet – berodde till stor del (inte överraskande) på kriget i Ukraina.

"De ekonomiska effekterna av kriget sprider sig vida omkring – som seismiska vågor som kommer från epicentrum av en jordbävning – främst genom råvarumarknader, handel och finansiella kopplingar”, skrev forskningschefen Pierre-Olivier Gourinchas i förord ​​till aprilupplagan av World Economic Outlook."Eftersom Ryssland är en stor leverantör av olja, gas och metaller, och tillsammans med Ukraina, av vete och majs, har den nuvarande och förväntade nedgången i utbudet av dessa råvaror redan drivit upp priserna kraftigt.Europa, Kaukasus och Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika samt Afrika söder om Sahara är mest drabbade.Prishöjningarna på mat och bränsle kommer att skada hushåll med lägre inkomster globalt – inklusive i Amerika och Asien.”

Visst – tack vare geopolitiska spänningar och handelsspänningar – följde världsekonomin redan en nedåtgående bana före kriget och pandemin.2019, bara några månader innan Covid-19 förändrade livet som vi kände det, varnade IMF:s verkställande direktör Kristalina Georgieva: "För två år sedan var den globala ekonomin i synkroniserad uppgång.Mätt som BNP accelererade nästan 75 % av världen.Idag rör sig ännu mer av världsekonomin i takt.Men tyvärr bromsar tillväxten denna gång.För att vara exakt, 2019 förväntar vi oss en långsammare tillväxt i nästan 90 % av världen.”

Ekonomiska nedgångar har alltid drabbat vissa människor hårdare än andra, men den ojämlikheten har förvärrats av pandemin.Ojämlikheterna ökar både inom avancerade och framväxande nationer och regioner.

IMF har undersökt ekonomiska resultat i avancerade länder under de senaste decennierna och funnit att subnationella skillnader har ökat sedan slutet av 1980-talet.Dessa klyftor i BNP per capita är bestående, ökar över tiden och kan vara ännu större än skillnaderna mellan länderna.

När det gäller ekonomier i fattigare regioner uppvisar de alla liknande egenskaper som försätter dem i en betydande underläge när en kris slår till.De tenderar att vara på landsbygden, mindre utbildade och specialiserade på traditionella sektorer som jordbruk, tillverkning och gruvdrift, medan avancerade länder vanligtvis är mer urbana, utbildade och specialiserade på tjänstesektorer med hög produktivitetstillväxt som informationsteknik, finans och kommunikation.Anpassningen till negativa chocker går långsammare och har längre livslängd negativa återverkningar på den ekonomiska utvecklingen, vilket överdriver en följd av andra oönskade effekter, allt från hög arbetslöshet och en minskad känsla av personligt välbefinnande.Pandemin och den globala livsmedelskris som utlöstes av kriget i Ukraina är ett tydligt bevis på det.